En liten vandring i Lissabon

Det här borde naturligtvis ha skrivits vid ett cafébord i Lissabon men just då hade jag inte datorn med mig och de små anteckningar jag gjorde räcker inte för att fylla ens den minsta blogsida. Men visst kan man tänka tillbaka på en varm marsdag vid ett cafébord nära hamnen och en kort rast under en promenad runt sta´n. Lissabon är ju en stad som inte lämpar sig för den som inte har både starka ben och en viss kondition. Det är inte bara avstånden utan också att hela staden är som en berg-ochdalbana med den ena backen värre än den andra.




Visserligen finns ju både spåvagnar och T-bana men då jag tycker att det bästa sättet att lära känna en stad är just genom att gå så fick det bli det. Ett sätt är att gå.. och gå ... och gå, tills man blir trött och sedan ta en taxi tillbaka till hotellet.




Att hinna med hela Lissabon på bara en och en halv dag visade sig vara helt omöjligt, och vissa av de ställen som jag ville besöka fick jag nöja mig med att se på avstånd.









Den största upplevelsen med den här promenaden var den kontrast mellan olika stilar, epoker som hela Lissabon är fullt av. Från allt det gamla till det allra modernaste, sida vid sida.

Årets lagfoto för AIK:s damer

På torsdagen var det dags för den årliga lagfotograferingen, denna gång i Vasalundsskolan. Det var kö till fotografen och AIK:s damer hamnade mellan DIF/Älvsjö och avlöstes av Hammarbys damer. Att få en bra lagbild är alltid svårt med att få alla spealre och ledare att se - någorlunda - naturliga ut. Det är nästan alltid någon som lyckas blinka eller få blicken på något annat än där fotografen vill.
Men jag tror säkert att det blev bra till slut. Resultatet kommer nog att visas innan säsongen drar igång.
För min egen del var det en bra chans att kunna komplettera mina bilder på de nya i AIK:s allsvenska damlag. Alla var där utom Ingrid Bohlin och målvaktstränaren Jill Buchwald.
Efter fotograferingen är det - på samma sätt som efter en match eller träning - det blir på något sätt en hel massa nya människor som visar sig. Från att vara lite anonyma i sin "uniform" - träningsoveralen eller matchdräkten - framträder istället en massa olika individer. Och det är det som varje gång är lika roligt att se. Ett kul exempel på detta är Nazanin Vaseghpanah - Naza kommer ofta till träning eller match i de mest olika utseenden - går in och tränar eller spelar match som alla andra. Men efteråt så blir det igen en helt egen profil som lämnar arenan för att bli privatpersonen Naza.

En ministers dilemma.

Vid manifestationen till Fadimes minne på Sergels torg var justitieminister Beatrice Ask en av talarna. När hon hade hållit sitt anförande blev hon genast dragen åt sidan av SR som ville göra en intervju, sedan var det TV 4. Under tiden fortsatte manifestationen med andra talare. När intervjuerna var färdiga och Beatrice Ask var på väg tillbaka till de andra talarna fick jag tillfälle att ta några bilder. Hon frågade mig då, med tydlig oro i rösten, om de andra skulle ta illa upp av att hon varit tvungen att avvika för en kort stund.
- Det är så många som ska ha sitt ..... Och det är ju bra att det hela får publicitet.
Jag försökte lugna henne med att de nog alla förstod att det inte var av ointresse eller att hon - av alla - skulle visa sig vara oartig. Men det är knepigt att vara alla till lags, även för en minister.

Manifestation på Sergels torg

Vid lördagens manifestation på Sergels Torg till minne av Fadime Sahindal var det tydligt hur frågan om hedersrelaterat våld har spridit sig över partigränserna. Förutom, den självklara , representanten för Glöm aldrig Pela och Fadime, Sara Mohammad och Aisha Mussa Gaas, Sveriges Kvinnojourers Riksorganisation var det kvinnor från (v), (fp),(mp) och (m). Förra året var Ibrahim Baylan med från (s) I år hålls en mängd möten, manifestationer och seminarier kring ämnet om det hedersrelaterade våldet och den kulturella/religiösa terror som många flickor, kvinnor men också pojkar utsätts för i hemmet och ibland även i de religiösa friskolorna.
Nedan deltagarna: Sara Mohammad, Aisha Mussa Gaas, Inger Stark (v), Birgitta Ohlsson (fp), Beatrice Ask (m), och Ewa Larsson (mp)

Från Aspudden till Jerusalem - via Täfteå .....

När Jan Hammarlund presenterade sin nya CD "Röda linjen" i Z-salen på ABF-huset på torsdagskvällen var det en återgång till det visberättande som jag anser tillhör hans bästa genre. Från titelspåret "Röda linjen" om tunnnelbanan (och senare en om Per Johanssons fackliga kamp mot Connex) till "Jessie från Psagot" om hunden i Israel/Palestina-konflikten. Dessutom en mycket rolig och träffande visa om visfestivalen i Täfteå, utanför Umeå. "Frasses ständiga otur" om Franz Schubert sorgliga leverne och texten om trumpetaren i Ådalen som räddade livet på många när skotten föll i Lunde tillhör redan mina favoriter.
Men den sång som grep mig mest just denna kväll och på denna plats var "Flickan från bergen" som Jan sjöng för knappt ett år sedan på begravningshögtiden för den hedersmördade Abbas Rezai. Att på samma scen där Abbas kista stod i februari -06 med Jan Hammarlund som en av deltagarna vid högtiden nu höra samma man nu åter framföra sången kändes djupt i mitt inre.
Det som annars märktes denna kväll var den den bredd på publiken, från ungdomar till det lite äldre gardet, som verkade gilla Jans framträdande.Många av åhörarna kan knappt varit födda när Jan Hammalund debuterade. Men att se förra talmannen Birgitta Dahl och hennes man, debattören (och blogskrivaren) Enn Kokk kändes lite som 70-80-tal medan Lars Ohly får representera den något yngre generationen som nybliven 50-åring. (Dahl/Kokk firar "gemensam 70-årsdag" senare i år) När jag frågade Ohly om dur det var med det skadade knäet svara han, med ett nästan ansträngt leende " För jävligt, det är tur att det inte är dans här i kväll " Nä, någon dans blev det inte denna kväll, men skivan är väl värd att köpa och lyssna till.

En annan sida av jobbet ...

En annan del av verksamheten med anders h foto & text är att skaffa fram bilder från olika händelser som jag tror kan intressera svensk media. Ett exempel är onsdag 10/1 då Mirsad Bektašević, från Kungälv, i en domstol i Sarajevo dömdes till 15 år och 4 månader för bl.a terroristverksamhet.
Sedan rättegången startade i juli har över 20 förhandlingar under nästan 90 timmar hållits i rättsalen. Redan från starten av processen verkade det som om han skulle bli dömd, åtminstone på någon punkt. Med tanke på det ordnade jag bilder från den byggnad där rättegången hölls. Häktet och åklagarmyndigheten i Sarajevo tillsammans med rättegångssalen är inom samma byggnadskomplex så det var rätt enkelt att ordna.
Visst, det behövs tillstånd för det mesta i Bosnien o Hercegovina än idag, men det har blivit betydligt enklare.
Nu när Mirsad Bektašević blev dömd hade jag fördelen av att redan ha en kontakt inom domstolen som snabbt på ondagseftermiddagen kunde maila upp bilder från rättssalen.
Dessa bilder, tillsammans med egna bilder av själva byggnaden, skickade jag sedan ut till svenska media. Bilderna från rättegången, och i en del fall bild på Mirsad Bektašević, visades i de flesta tidningar och även i TV.
Nå, nu trodde jag att iaf någon av tidningarna hade använt "mina" bilder och att jag kunde få lite betalt för arbetet med att plocka fram bilderna, både från rättegången och bilderna som jag - förutseende nog - hade från det ställe där Mirsad Bektašević vistats under en lång tid.

Men inte då. Tidningarna hade tydligen tid att vänta på samma bilder från AP och Reuter, som de flesta tidningar har kontrakt med, och på så sätt få samma bilder till ett lägre pris.

Det är ju inte så svårt att förstå att alla försöker få ett så lågt pris som möjligt på det man köper, men ibland önskar man att även på detta område kunde finnas en önskan att stödja "inhemsk produktion" - dvs med tanke på fortsatt existens för små företag att överleva - i konkurrens med dessa jättar inom media.

Men det är bara att fortsätta och försöka vara - lite snabbare och inte dyrare - än de "stora".

Så för er som undrat vad jag sysslar med när jag inte plåtar sport - det här är en del av min vardag. Och så har jag ju ett "vanligt" heltidsjobb dessutom.

Sök nya sponsorer

Med tanke på vad som hände under trettonhelgen bland AIK:s hockeyspelare kunde det kanske vara idé att undersöka om inte Sv. Tandläkarförbundet kunde gå in som sponsor för AIK Hockey....
Naturligtvis är det bara ren otur när spelare som täcker skott råkar bli träffade på oskyddade ställen, i ansiktet t ex.
Nu var det, på fredagen, Mats Christeén och på söndagen Andreas Sjölund som drabbades.
Nu hoppas vi ju bara att de bägge ska få den bästa hjälp med sina skador och att de med samma engagemang åter kan gå ut på isen för att göra det som de är bäst på - spela hockey.